Biografi

Ur Svenskt Biografiskt lexicon

Nordh, Joel Bernhard, F 19 april 1900 i Björklinge, Upps, d 9 aug 1972 i Uppsala, Domk. Son till Selma Bolin. Gjutare, sågverksarbetare, rallare, skogshuggare och torvmossarb 14-29. Förf.

G 1) 5 mars 1932(-62) i Uppsala m Helga Kristina Bergsten, f 26 april 1899 i Torsång, Kopp, dtr till Hanna Kristina B; 2) 19 nov 1962 i Sigtuna med Anna Torine (Anna-Tine) Maria Albinette Jonsson, f 12 juli 1915 i Sthlm, Maria, dtr till handl Oskar Albin Emanuel J o Antoinette Torine Charlotte Torines samt tidigare gift med Georg Jarl Vilhelm Andersson.

Bernhard N föddes av en ensamstående mor och tillbringade sina första år hos morföräldrarna, en lantbrevbärare och hans hustru, som var lärardotter och läsintresserad. När N var sex år gammal gifte modern sig med en 21 år äldre statare, som adopterade honom och gav honom sitt efternamn. Statarfamiljen tjänade under Strömsbergs bruk i nordligaste Uppland och syskonskaran växte. Statarliv ur barndomsperspektiv skildrar N bl a i debutromanen Jorden är god (1936). Efter fem års folkskola och konfirmation 1914 började N som hantlangare i ett gjuteri i Tierp. Han kom senare att pröva på många olika kroppsarbeten, bl a som rallare och torvmossarbetare. Politiskt utvecklades han i syndikalistisk riktning och blev tidvis svartlistad som agitator. Han studerade bl a svenska och engelska per korrespondens. Hösten 1919 bröt N upp och for till Jämtland för att realisera en dröm om att bli björnjägare i vildmarken. Denna resas snöpliga utgång har han beskrivit i den delvis självbiografiska I min gröna ungdom (1951).

Sin litterära debut gjorde N som novellist i veckopressen 1926, och enligt egen bokföring författade han 369 noveller fram till 1942. Året efter romandebuten 1936 fick han ett publikt genombrott med Norrlandsskildringen I Marsfjällets skugga, som fram till hans död skulle följas av ytterligare 26 romaner. Många av N:s böcker ingår i serier och behandlar livet på landsbygden eller i vildmarken, i det senare fallet ofta med tonvikt på nybyggarliv. I kämpa mot ödet (1944) skildrar han, delvis självbiografiskt, en tillvaro som luffare på landet och i storstadens lätt kriminella miljö. N:s böcker är spännande och lättlästa och rymmer inslag både av romantisk kärlek och mer handgripligt reallistiska jaktäventyr. De nådde en mycket stor spridning; bl a ingick fem av dem i Folket i bilds folkbokserie 1940 – 52. Hans verk har också i många år legat i toppen av listan över mest lånade författare från biblioteken: 1989 låg N på femte plats när det gällde sv vuxenförfattare med 180.000 lån fördelade på 26 titlar.

N har genomgående bedömts som populärförfattare och följaktligen behandlats kallsinnigt av kritiken, möjligen med undantag för den tidiga I Marsfjällets skugga. Jack London var hans stora idol och förebild, främst när det gällde vildmarksskildringarna men också vid tecknandet av slummiljön i Att kämpa mot ödet. N är den sv författare som ”mest anknyter till Jack Londons hela författarskap” (Rehn). Hans bildningsgång var märklig och som läsbarhetsfenomen är han av stort intresse.