Verksamhetsåret omfattar kalenderåret 2003.
Medlemsantalet uppgår vid verksamhetsårets slut till 144, varav familjemedlemmar 27 och en stödjande medlemmar nämligen Värdshuset Gyllene Bocken. Sällskapet har fyra hedersmedlemmar nämligen Bernhard Nordhs barn: Inger Petersson, Färjestaden, Olav Nordh, Järfälla och Solveig Wallin, Märsta samt Bernhard Nordhs yngsta syster Elisabeth Waldenvik, Uppsala.
Styrelsen har följande sammansättning:
Ordförande: Torsten Gavelin, Malgovik, Vilhelmina
Vice ordförande: Anita Johansson, Sandvik, Vilhelmina
Sekreterare: Lars-Åke Holmgren, Skansholm, Vilhelmina
Kassör: Sten Svensson, Vilhelmina
Övriga ledamöter: Matts Heijbel, Grödinge, Lasse Larsson, Marsliden, Vilhelmina, Birger Lindell, Ullfors, Yvre, Tierp, Roland Tidström, Nästansjö, Vilhelmina och Solveig Wallin, Märsta. Lasse Larsson avled den 30 november.
Ersättare: Isabel Borras, Tierp, Bo Johansson, Vilhelmina, Lars Lagerström, Vilhelmina och Inger Petersson, Färjestaden.
Styrelsen har inom sig utsett ett arbetsutskott bestående av Torsten Gavelin, Lars-Åke Holmgren och Sten Svensson.
Styrelsen har sammanträtt två gånger under året, i Tierp den 29 mars 2003 och per telefon den 18 december 2003.
Arbetsutskottet har samrått per telefon och e-post löpande under året.
Revisorer är Johnny Holmgren, Storholmen och Lars Normark, Vilhelmina, med Mårten Larsson, Vilhelmina som ersättare.
Verksamhetsåret inleddes med redigering och tryckning av årsskriften. Tryckningen gjordes av Författares Bokmaskin i 300 exemplar.
Sällskapets hemsida på Internet har fortlöpande försetts med nytt text- och bildmaterial. Sidan har haft ungefär fyra besök per dag. Den tyskspråkiga hemsidan har bland annat lett till en kontakt i Holland, ett land där Bernhard Nordh var mycket läst och omtyckt.
Bernhard Nordh-samlingarna i Vilhelmina Folkbibliotek har tillförts nytt material successivt under året. Boksamlingen omfattar nu drygt 80 exemplar och en del överskottsböcker säljs, i första hand till medlemmarna.
Den stora fotoutställningen har visats i Tierp i slutet av mars, i Sveg under april månad och i Dikanäs under juli.
Sällskapets årssammankomst hölls i Tierps bibliotek den 29 mars. Det offentliga programmet inramades av Tierps spelmanslag. Bibliotekarien Isabel Boras kunde hälsa en fulltalig publik välkommen. Närvarande var tre av sällskapets hedersledamöter nämligen Bernhard Nordhs yngsta syster, Elisabeth Waldenvik, Uppsala och döttrarna Inger Petersson, Färjestaden och Solveig Wallin, Märsta.
Sällskapets ordförande Torsten Gavelin presenterade sällskapets syfte och verksamhet varefter publiken fick lyssna till Bernhard Nordh själv från en inspelning gjord 1968 med rubriken Varför söker sig människan till fjällbygden?Efter en kort paus läste Birger Lindell ur Bernhard Nordhs lexikon. De humoristiska och bitska formuleringarna lockade till många leenden och glada skratt.
Programmets höjdpunkt var Bernhard Nordhs döttrars berättelse om vad författaren gjorde när han inte skrev. Inger Petersson och Solveig Wallin beskrev på ett omväxlande och fängslande sätt bland annat författarens intresse för fotografering, skulptur och måleri, hans arbete med trädgårdsanläggningar och till och med timmerhuggning i stormfälld skog under 50-talet.
Vid det följande årsmötet med Sällskapets medlemmar fastställdes årsavgiften till oförändrat 150 kr och 50 kr för familjemedlem samt minst 500 kr för stödjande medlem. Ordförande, övriga styrelseledamöter och revisorer omvaldes. Till valberedning valdes Eva Lindahl, Vilhelmina och Sven Anders Johansson, Tierp.
Bernhard Nordh-kvällar arrangerades på Svegs bibliotek den 2 april och på Fjällmuseet i Funäsdalen den 3 april. Det kom sammanlagt ett femtiotal åhörare, långt fler än arrangörerna hade räknat med. Flera av deltagarna hade personliga minnen av Bernhard Nordh och hans vistelse i Härjedalen. Bland andra berättade Erika och Lennart Johansson att författaren hade tältat på deras säter i Ramundberget första gången 1954. Lars Göransson berättade om förre ägaren till Värdshuset Gyllene Bocken i Ljusnedal, Sven Arnell,och tillkomsten av romanen Gyllene Bocken i mitten av 1960-talet. Bernt Nordin i Sveg menade att Bodil Jonsdotter, huvudpersonen i Bernhard Nordhs tre sista romaner, funnits i verkligheten. Genom efterforskningar i gamla domböcker och med ledning av berättelsen i boken Fjällbruden har Bernt Nordin spårat Bodil Jonsdotter till någon gård i Järvsö i Hälsingland.
Under midsommarhelgen gjorde en grupp norrmän en rundresa i Kultsjödalen. Bakgrunden till resans mål var att man under vintern läst och diskuterat böcker av Bernhard Nordh. Nu ville man på plats se och uppleva det man läst och hört om tidigare. Midsommarafton besöktes Fatmomakke med sitt traditionella midsommarfirande. Midsommardagen ägnades åt en guidad rundtur till Kroksjö-Fjällboberg och Marsliden. I Marsliden besågs nybyggarmuseet och den bygd som Lars Pålsson började odla upp för snart 150 år sedan. Man fick även se en bildserie om Bernhard Nordhs uppväxt och liv fram till genombrottet som författare med succéromanen ”I Marsfjällets skugga”.
Funäsdalsfjällens Golfklubb genomförde en jubileumstävling den 28 juni med 55 deltagare, varav större delen kom från övriga Sverige, främst Mälardalsområdet. Som priser i en lagtävling utdelades fyra medlemskap i Bernard Nordh-sällskapet till segrande lag.
Sällskapet deltog med ett marknadsstånd vid bruksdagarna i Ljusnedal. Dessa ordnas vart annat år av Ljusnedals byalag andra helgen i juli. I årets bruksdagar fanns både riddarspel, skönsång, vis- och berättarkväll, marknadshandel och mycket annat.
Den 16 juli samlades en intresserad skara vid ICA i Västra Ormsjö, Dorotea, för att vandra tre kilometer upp på Blaikfjället till den plats där Bernhard Nordh med stor sannolikhet byggde sin koja våren 1919. Erik Jonsson i Ormsjö hade funnit platsen efter studier av Bernhard Nordhs självbiografiska roman ”I min gröna ungdom” och intervjuer med äldre personer i trakten. Ungefär trehundra meter från Fortjärn ligger den häll mot vilken den nittonårige Bernhard Nordh murade sin spis och reste sin koja. Vandringen lockade flera av deltagarna till mer läsning av Bernhard Nordh. Dagen efter arrangerade Dikanäs Bygdeförening en Bernhard Nordh-kväll i anslutning till utställningen som visades där under juli månad.
Ett drygt femtiotal intresserade deltog i den Bernhard Nordh-dag som Sällskapet arrangerade lördagen den 2 augusti i Marsliden. Deltagarna kom från många olika platser i Sverige, men även ett par från Tyskland och ett från Norge deltog. Programmet inleddes med en rundvandring i byn under sakkunnig ledning av Klas Ahlénius. Platserna för de två första nybyggena besågs liksom byns äldsta hus, timrat av Sven Larsson född 1852, näst äldste sonen till Lars Pålsson, Marslidens förste nybyggare och huvudperson i ”I Marsfjällets skugga”. Beredning av skohö kunde studeras och dagen avslutades med Rickard Tegströms film ”En fjällbygd” och notdragning vid Marslidens fina badstrand.
I Bälinge bibliotek ordnades en Bernhard Nordh-kväll den 2 oktober. Medarrangör var Björklinge Hembygdsförening och medverkade gjorde Birger Lindell och Solveig Wallin
Genom en nyvunnen kontakt i Holland har sällskapet kunnat förvärva två exemplar av de praktutgåvor av ”I Marsfjällets skugga” och ”Fjällfolk” med illustrationer av Anton Pieck som gets ut i Holland. Av böcker på svenska finns fortfarande ”I Marsfjällets skugga” och ”Fjällfolk” liksom årsskrifter från 2002 och 2003 till salu hos Sällskapet samt några begagnade Bernhard Nordh-böcker med andra titlar. CD-skivor produceras successivt allt efter försäljning.
Sällskapet har under året fått gåvor i form av dokument och böcker. Dessa finns nu i Sällskapets samlingar. Anslag har erhållits från Vilhelmina kommun och olika studieförbund för genomförda arrangemang. Inga arvoden har utbetalats till sällskapets styrelseledamöter. För de ekonomiska förhållandena i övrigt hänvisas till kassörens och revisorernas rapporter.
Malgovik i januari 2004
För styrelsen
Torsten Gavelin